söndag 20 september 2009

220


Man kan sitta i en liten grå soffa i en flera minuter, flera timmar, flera dagar, en evighet och tala om det som varit - alla dessa bekännelser, hemligheter. Vet inte om det gör ont att öppna såren eller om det bara är skönt på ett nedbrytande sätt. Jag har små bullrande trumpeter i öronen, jag har små stickiga sår i munnen och en karta i mina handflator. Tror du att du kan läsa mig nu. Tror du på mig nu?