måndag 10 maj 2010

nervtrådar


Jag vill ju bara skriva. Men jag kan inte skriva. Det finns inga ord. Jag har tappat allt. Nervtrådar har gått av, hjärtklaffarna har sprängts. Det är så mycket som borde göras och inte göras. Jag kan aldrig vara nöjd antar jag. Och ändå är jag nöjd med så lite. Ni är så fina. Ibland är ni allihopa alldeles för mycket på en och samma gång. Att jag faktiskt hatar er. Hatar. Älskar. Hatälskar. Finns ju ingenting kvar.