söndag 31 januari 2010

flickr favs

Let's do this thing everyones does on the internet. Listing their currently fav pictures from Flickr! It's a nice thing to do so you have the opportunity to find some beautiful work of talented artists. This is some random pictures of my favs on my Flickr. I love them all. Raw snapshots but still so beautiful.


By somewhere in u.


By FESUK.


By Alison_Scarpulla.


By my friend Björn-Eric.


By Danske.


By Sissel W.


By fleur lux.


By laura lynn petrick.

By eleni.mettyear.

min kropp


(Foto: Christopher Landin - se fler av hans bilder här)

Den rådande känslan jag känner för det mesta måste vara obetydelse. Var och varannan dag vaknar jag, känner hur sängen pulserar av mitt rädda hjärta, lakanen är klibbiga av ångest, min kropp är stel av panik. Det enda jag känner är att jag måste springa iväg, fly, försvinna, aldrig mer komma tillbaka - men det går aldrig, för jag kan inte ens röra mig. Ibland känns det som min hjärna är paralyserade, förpackad i en vakuumförpackning. Den fungerar inte som den ska. Jag vet det för att en del av den säger "Jag förstår inte" till mig själv. Den förstår inte varför man ens skall kliva upp. Dra i stenarna under dagen bara för att vakna upp i en bädd av ännu tyngre stenar. En del av den säger "Det finns ingen logik i något du gör" och jag märker mig själv stå att skrika åt någon jag glömt vem den var för längesedan, och särskilt varför jag gör det. Jag bestraffar min omgivning och jag vet inte varför längre. På så vis bestraffar jag bara mig själv - gång på gång. Och delarna säger "Varför utsätter du dig för det här livet" och dom surrar och vrålar och slår mig så hårt dom bara kan på en och samma gång tills jag tappar fattningen och ligger där på golvet helt orörlig och lamslagen.

Min kropps försvarsmekanimser är otroliga ibland. Kommer någon för nära säger den åt mig att såra den personen riktigt illa så att den aldrig mer vill se mig. Man kan ju inte avslöja det tyngsta den bär på. Då blir man riktigt svag och helt utan motstånd. Helt utan sköldar och svärd.

Det här är min kropp. Den är som ett oändligt komplext konstverk som man aldrig blir färdig med. Jag har låtit den växa i tjugotre år. Jag bär på samma fingrar som för tjugotre år sedan. Dom har blivit äldre nu. Jag börjar känna en annan slags värk i hjärtat. Inte av alla hård ord och handlingar - utan det är den där trötta känslan. Att jag är så trött. Jag har blivit gammal nu. Inte nödvändigtvis på pappret - men i hjärtat och i kroppen.

Jag har försökt att ta hand om kroppen, bestraffat den när den behövt det och hyllat den när den förtjänat det. Jag är inte mer än bara en människa och jag försöker bara vara bra för mig själv. Ibland går det helt enkelt inte. Och jag önskar att jag själv inte var så hård mot mig själv som jag varit under hela mitt liv. Det är bara en kropp. Och jag har bara en.

Det sorgliaste av allt är att jag är helt vilsen, att jag inte vet vad jag ska göra. Jag försöker och har försökt så länge jag kan minnas att bli bättre. Det går helt enkelt inte. Jag tror inte längre på mig själv. Jag tror inte på att jag kan bli bra.

Allt är så obetydelsefullt.

lördag 30 januari 2010

lady gegga

Det här är det vanligaste folk säger till mig på krogen/festen:
"Vad fin lugg du har!"
"Vad fin lugg du har - hur ofta klipper du den?"
"Tjabba!! ÄRE INTE SJÄLVASTE LADY GAGA"
"Mah-mah-mah-mah-pokerface"

bajsnödig




Some shitty pictures of myself just to show you how I feel today - like shit. I'm having the worst hang over. I also have to show you my new Slipknot t-shirt. Ha ha.

Well well. Sorry that my poses looks like I have to take a shit.

Kisses.

dödens död

Jag är dödens död. Behöver Stellan Johansson. Och coca cola men mina ben orkar inte bära mig till affärn. Förresten, handla aldrig på Second Hand börsen vid masthuggstorget. Jag hatar kärringen som jobbar där. Hon är så extremt otrevlig och luktar piss. Ville bara säga det. God helg.

torsdag 28 januari 2010

magical fashion - tim burton


Fantastic! More here. Tim Walker took the wonderful photographs.

svarta vykort

Jag har aldrig känt mig delaktig i någonting. Jag har alltid haft långt hem. Jag har levt sex, sju olika liv sedan dess. Jag är inne på mitt hittills bästa. Hemma är inte en plats utan ett tillstånd. Jag måste ha fritt spelrum, fri sikt. Det är alltid den sköraste som går under först. Efter att ha slagit sönder allt omkring sig.

Igår lånade jag Marcus Birros "Svarta vykort" av Christopher. Tog tag i att läsa den för en timma sen. Den var gripande. Den är becksvart och bländande ljus. Den handlar om att förlora sitt barn och tron på sin omgivning. Den handlar om den svenska sjukvårdens brist på empati. Som jag så himla mycket känner igen.

Läs.

"Svarta vykort" är för övrigt passande nog en dikt av Tomas Tranströmer som en av mina favoriter. Har du chansen att läsa något som han skrivit så gör det också.

Det är alltid den sköraste som går under först.
Efter att ha slagit sönder allt omkring sig.

onsdag 27 januari 2010

stolt brud i skrud

Så himla stolt! Jag klarade kursen! Nu längtar jag tills mina nya böcker kommer så jag bara kan läsa läsa läsa och bli duktig och klara den här också och bli bäst. Haha.

tröja

Har sovit i din tröja nu i två nätter och jag har inte tagit av mig den en enda gång. Den är mitt bo. Jag har grinat ner den och jag har snorat ner den. Jag har haft på mig den när jag sprungit det snabbaste jag bara kan till skogen för att bara ramla ihop vid strandkanten och bara grina och grina och grina. Och de joggande pensionärerna bara tittar på mig med deras stora ögon och undrar varför jag sitter där i nästan inga kläder alls och grinar som ett barn. Och reflexmässigt försöker jag sudda bort sminket som kletas ut i ansiktet - men det finns inget kvar. Jag har grinat bort det för flera dagar sen. Och jag har fortfarande på mig din tröja.

tisdag 26 januari 2010

när vi slog ihjäl varandra varannan dag

Orkar inte misslyckas igen. Orkar inte vara den som förstör. Orkar inte vara såhär. Orkar inte bråka. Orkar inte slå ihjäl dig varannan dag.

måndag 25 januari 2010

fru mästerpopp

Stellan kallade mig precis för "Fru Mästerpopp" när jag hade en extremt detaljerad utläggning om hur man poppar popcorn (alltså på det gamla hederliga viset - här har vi inga nymodigheter som mikrovågsugnar!). Jag undrade hur det kommer sig att jag blivit bäst på att göra popcorn. Han svarade "det vet jag, för du är autistisk o blir bäst på allt du provar o tar dig för".

HAHA.

brunögat


Me and my dear friend Christopher made a blog the other day. We are constantly finding beautiful (and ugly and extremely funny) pictures and pages on the internet that we like to share to each other. And when we're not home we didn't know how to show them to each other so we decided to make a blog to upload everything nice we find. So here's the result. Everything from ugly gif's to beautiful avant garde fashion.

(Picture of MK from Terry's diary)

daniela's birthday








Daniela had a birthday party the other day. Everyone was drunk and happy.

i skuggan av värmen


För er som gillar bioaktuella Joel Kinnaman kan ju se I Skuggan av värmen. Sjukt fin, sorglig och bra film. Fattar inte varför folk klagar på svensk film jämt. Finns skitmycket bra svensk film.

See I Skuggan av värmen! A really good swedish movie about a heroin addicted woman.

fredag 22 januari 2010

astma

Jag undrar var den här astman kom ifrån. Ingenstans? Just i denna sekund sitter jag och håller på att kvävas för jag kan inte andas. Ni vet den där klassiska jämnförelsen med att det känns som att andas genom ett litet sugrör. Så är det nu. Fast det känns som jag andas genom ett hål lika stort som en liten nål. Och ännu värre var det i natt. Älskar verkligen min kropp. Undra vad fan som håller på hända med den? Häromdagen började jag må illa och bara kräktes världens största spya. Sen började det forsa näsblod. Bra kropp.

onsdag 20 januari 2010

snuff


I'm gonna make this. This is going to happend. It will be alright.

tisdag 19 januari 2010

blunda, kisa, titta

Jag tror inte jag tror på det längre.

Jag tror inte att jag någonsin trodde på det. Jag tror inte på att någon någonsin tror på det eller har trott på det. Det existerar inte. Ser du klart med öppna ögon finns ingenting. Det är helt svart. Ingenting ser ut som det verkar.

Men om man kisar, och låtsas, eller nöjer sig med det man har. Så är det rätt okej. Då kan det vara helt underbart. Jag kan inte kisa. Har kisat alldeles för länge. Jag är trött på att kisa.

Men jag vill kisa. Vill inget hellre. Vill inget hellre än att bara få må OK. Må bra kanske. Men bara OK är bra. Det är OK.

Blunda, kisa, titta. Vad gör man.

skärpning

Kolla här. Det är ju t ex olagligt att kissa utomhus på vissa platser och gå omkring naken... så vore det inte på tiden att dom gör det olagligt att kasta skräp på marken? Kom igen, hur många vettiga personer kastar skräp på marken EGENTLIGEN? Jag har fan fått lära mig sen jag var 0 år att det inte är normalt att kasta sin skit på marken.

Häromdagen när jag stod på busshållplatsen så var mitt cigarettpaket slut och jag gick såklart och slängde det i soptunnan som låg ca 1 meter bort. Bredvid mig stod det två fjortisar som rökte och hennes äckliga corner-paket var också slut så hon kastade det rakt på marken. Jag bara stirrade på henne och sen på paketet och klampade fram till det, tog upp det och slängde det i soptunnan. Som var 1 meter bort. Haha. Hon såg snopen ut. Älskar mig själv ibland. Alltså jag kastar helst inte heller cigaretter på marken. Om jag står utanför mitt hus kastar jag alltid i soptunnan för jag vill inte att det ska se ut som en soptipp utanför mig. Och röker jag på balkongen kastar jag givetvis inte ut dom utan jag sköljer av dom och slänger dom i soporna. SKÄRPNING FOLK.

måndag 18 januari 2010

grina våldsamt i duschen

nej livet är inte en dans på rosor, regnbågar, bambifilmer och små rosa hjärtan


det är manshänder innanför trosor, att spy på en spårvagn någonstans i stan eller i en buske, det är ramla och slå upp sina knän, det är blod rinnandes längs innerlåret, det är huvudvärk varannan dag, det är otrohet och slag i ansiktet, slag i mellangärdet och i huvudet så man får hjärnskador, det är att alla stupar i cancer runt omkring en,

järntorget är lika värdelöst som livet
och som ica
och som alla affärer i nordstan
och brunnslockena runt om i haga
och alla sushirestauranger vid arkaden
och alla horor på rosenlund
och sjuttonåringarna på svanen
och knarket på svartklubbarna
och att sitta och grina för sig själv i badrummet

du hade rätt, det du sa till mig, varje dag i hela mitt liv,
att jag trakasserar alla och är elak, det är väl så det är


men jag ska väl göra såhär, ta mig en lucky strike och grina våldsamt i duschen och kanske ta tag i mig själv rycka mig själv i håret

my heart will go on


Jag är ju den där tjejen som alltid är glad och skrattar och pratar och är lite tokig! Ja ja ja. Så därför när jag berättar en historia om när jag var med i småstjärnorna i skolan skrattar alla mina vänner åt den. Antagligen för jag berättar den för ett roligt sätt - men det var faktiskt en jävligt hemsk dag.

Jag skulle iallafall mima till Celine Dion och hennes "my heart will go on" från Titanic. Jag hade spelat in musikvideon till den låten på ett kassettband för att kunna träna på rörelserna hon gjorde samt så jag skulle se vad hon hade för kläder. Så jag fick låna en långklänning av min stora syster och lite smink. Sen stod jag där och mimade till den där låten och jag hade en sån jävla inlevelse! Blev helt tårögd för jag levde mig in så mycket i den där låten och så höjde jag handen lite grann som Celine gör i musikvideon samtidigt som jag darrade med läpparna när jag låtsades sjunga den där rörande kärlekslåten.

Det satt en "jury" där också vid några skolbänkar bestånde av tre elever från andra klasser som skulle avgöra "vilka som var bäst" och vilken som skulle vinna. Det var ganska sjukt ändå tyckte jag. För alla var ju bäst. Vem vågar ställa sig upp på en scen och mima för hela skolan och alla föräldrar och syskon. Även om man inte vann något pris utan bara äran så tyckte jag det var skithemskt.

Hur som helst så var jag skitbra men efteråt så sprang jag ut och bara grinade och grinade och grinade och min lärare Maggan fick trösta mig och hon bara frågade gång på gång varför jag grät så mycket. Och mascararan som jag hade fått låna bara rann och rann. Jag försökte förklara för henne genom huklningarna och tårarna att jag grät för jag tyckte att jag var så dålig och att jag hade gjort bort mig. Men hon försökte övertyga mig om att jag var jättebra.

Jag kom på andra plats hur som helst.
Och vi skrattar åt det nu.

söndag 17 januari 2010

fobier del 1

Jag har utvecklat en fobi på senaste tiden. Eller ja. Det började egentligen med att jag läste en spökhistoria i en bok om övernaturliga händelser för några år sen. Det handlade om något samhälle i Ryssland eller nåt sånt där dom hade hittat spår i snön som liknade spåren efter en bock som sträckte sig en jättelång sträcka och de fortsatte bara över hustak och allting. Man trodde att det var djävulen himself som hade gjort dom spåren. Och som bekant så brukar djävulen illustreras som bock med bockhorn och bockfötter. Är skiträdd för den bilden av demoner. Haha.


Men hur som helst så såg jag och Stellan Paranormal Activity för ett tag sen. Och även där ser man bockliknande spår samt hör ljudet av en bock som går. DVS DJÄVULEN eller DJÄVULSDEMONER. Det är ganska konstigt att ha en fobi för något som inte ens existerar.. Eller ja vem vet det. Kanske det som är läskigt.

Och summan av kardemumman är att jag är skiträdd för den här bockbilden jag har i huvudet. Djävulsbock. Haha. Fattar inte varför man ska vara rädd för en sån sak. Men Stellan kan bara säga "Akta så inte bocken kommer och tar dig" innan vi ska sova så räcker det för att han måste följa med till toaletten och sen behöva sova med lyset tänt. HAHA.

jag trodde jag skulle dö

Jag trodde jag skulle dö

Jag trodde jag skulle dö i torsdags när jag var tvungen att ta tag i en hemsk jobbig sak jag skjutit på i alldeles för många veckor. Jag trodde jag skulle dö på kvällen när vi bara bråkade med varandra, stack knivar i varandra och jag bara låg i min säng i fosterställning och grät och grät och grät och allt var helt kolsvart. Jag trodde jag skulle dö i fredags när jag vaknade och insåg att tentan skulle gå åt helvetet. Jag trodde jag skulle dö när jag blev full och stod på ett dansgolv och såg alla fula, äckliga, hemska människor i en ring omkring mig, och alla bara skrattade, stack knivar i mig och jag låg ner i fosterställning och bara grät och grät och grät och allt var helt kolsvart. Jag trodde jag skulle dö när jag vaknade i morse och jag trodde att ingenting skulle ordna sig. Jag trodde jag skulle dö i lördags när jag åkte bussen, skulle åka hem, när allt omkring mig var mörkt.

Men jag tog tag i det. Jag gjorde det. Och det var ingen fara. Det fanns inget dåligt inuti mig. Det fanns bara bra saker. Och vi blev sams och vi pratade om allt. Och jag dog inte i fosterställning i min säng när det var kolsvart. Det var ganska ljust. Jag tror tentan gick bra ändå. Och jag fick umgås med mina fina vänner hela kvällen. Och jag dog inte i morse när jag vaknade. Jag gick hem och tog tag i allting och jag insåg att jag har allt det jag har för att jag är den jag är.

lördag 16 januari 2010

torsdag 14 januari 2010

en bok om kärlek

Jag vet inte ja vad jag ska säga om det här.... men ja, är vi lite fördomsfulla om vi säger, vafan vet en 20-årig stureplansbloggare om kärlek? Lol. Alltså en bok om kärlek kanske man kan skriva när man är 60 år och har levt livet.

Jag vill kyssas utanför en klubb och åka hem alldeles för tidigt en lördagskväll bara för att man inte kan vänta på att slita kläderna av varandra..... Någon som bär hem mig en sen lördagsnatt efter alldeles för många drinkar och alldeles för höga skor.... Någon som ger mig nackspärr för att jag måste stå på tå för att kunna kyssa honom.....

nöjesguiden

Kära nöjesguiden. Det står "Sedan 1982" på ert utsökt designade tidningsomslag... Menar ni då att ni inte anställt nån ny formgivare sedan 1982 då eller?

kommer sen

Här har vi en fin bild som Daniela tog på Christopher, Stellan och mig. Från i lördags när vi var på Kommersen hela lilla fina familjen.

Och sen en bild från dimman på The Eye.

tjuvar i palatset

Paus från pluggandet. Så jävla nervös inför imorgon. Kära Gud i himlen låt mig får GODKÄNT.

Analyserar drömmar istället. I natt drömde jag en mycket konstig dröm. Eller tja, jag drömmer nästan alltid konstiga drömmar. Den här handlade om att jag låg och sov och Stellan gick upp för att gå till affären och köpa frukost. Det tog jättelång tid så jag skulle gå ut för att se om han kom samt röka en cigarett. När jag stod utanför dörren såg jag att det hade öppnat en jättestor second handbutik bredvid hans hus, så jag gick dit för att se om jag hittade något. När jag kom dit stod massa Weekday/monki-brudar och slogs över små äckliga noppriga tröjor och byxor. Jag fattade ingenting så jag gick därifrån för att gå hem till Stellan igen. Då insåg jag att jag hade gått vilse och kunde inte hitta tillbaka till Stellans dörr. Jag gick gatan upp och ner men hittade inte. Jag blev så jävla nervös och rädd och försökte ringa till Stellan för att fråga var jag var men han svarade aldrig. Sen började drömmen helt plötsligt hemma hos mig. Jag och Stellan bodde med varandra i en jätteliten lägenhet och hade två ungar (eh?). Vi var jättebekymrade över att vi bodde så litet och allt var så kaosartat typ. Sen låg vi i sängen och kramades och så sprang min unge in och ut med sina kompisar i sovrummet och vi blev skiträdda för att dom såg oss "hålla på" (lol!). Så jag försökte förklara för min dotter vad vuxna gör men hon bara skrattade och sprang ut igen och ropade "JAG ÄLSKAR DIG MAMMA!! PUSS!!". Sen satt jag i ett tomt rum med galler som golv (hej silent hill) och bara grät och grät och grät och sen minns jag ingenting.

Konstig dröm fast jag vet vad allt betyder ändå. Tjuvar i palatset.

tisdag 12 januari 2010

plugga

Okej jag är nu officiellt autistisk när det kommer till att plugga när jag är målmedveten och stressad som fan. Har läst över 100 sidor och skrivit över 7 sammanfattande sidor på ca två timmar. Älskar mig själv. Går nog bra det här ändå.

svart ass natten

måndag 11 januari 2010

dagens lol

En av de finaste grejerna jag vet är att inse hur bra man trivs med personer.

Okej satt och tänkte på den här SKITEN idag när jag satt på vagnen. Trivs så himla bra med t ex Stellan, Daniela och Christopher. Kan säga vad som helst i deras närheten. Och Stellan som är min nyblivna fästman får nu mer, i och med min öppenhet, stå ut med att jag skriker nån gång om dagen, "NU MÅSTE JAG BAJSA SOM FAN.. VRID UPP DRUM'N'BASSEN SOM FAN OM DU INTE VILL HÖRA HIROSHIMABOMBEN FALLA ÖVER KUNGSLADUGÅRDSGATAN ÄLSKLING!!"

Ett litet ilandsproblem. Christopher har tagit bort sin facebook (OH MY GOD!) så när han inte är inloggad på msn vet jag inte var jag ska göra av alla mina fula youtubeklipp och animerade gifbilder, så jag tänkte att jag borde göra en sk. lol-blogg där vi kan posta allt skit vi vill visa varandra när vi inte sitter på msn. Dagens ungdom och internet. Älskar det. Älskar framtiden. Älskar livet. Särskilt när man sitter och äter sushi med sin bästis och sin kille, tittar ut genom fönstret, en kille med dreads går förbi och bästisen utbrister "KOLLA.. HAN SER UT SOM PREDATOR". Lol.

Dödens liljor!

www.emilie-bjork.com

I just finished my website/portfolio. Check it out and please give some credit! CLICK.

analys

Har salstenta på fredag och har ingen aning om vad jag ska plugga på. Och på måndag ska en hemtenta på två sidor om audiovisuell analys lämnas in. Vad fan är det? Och vad ska jag skriva? Nån som läst filmvetenskap som kan hjälpa mig? LOL.

the selby






Now I'm going to show you one of my favorite blogs/sites ever. It's a site called "The Selby" with tons of pictures of artists/djs/models/designers homes. It's one of the most inspiring sites on the net. Check it out. I love love love it. If you have any tips of other design blogs please give them to me! I wanna see arty homes.

gra.



My new favorite ring!

lördag 9 januari 2010

killing is my future




christopher is the best. here is some pictures he took last night and today. hail to christopher. :*

dagen

Kom precis hem från stellan till en förfestbombaderad lägenhet med Husets vinförpackningar överallt, rök- och spritlukt samt thomas rusiak senast spelad på datorn. och google och "toga party". haha. älskar mina vänner. Och deras fyllesms. "Jag tar den i choklan för 300 spänn", "*spygubbe*", "knulla dig i brunögat, fattar du väl", "jag snöt mig i handen heehehe". :*

Idag har jag haft en underbart fin dag med min kille, Antichristopher och Daniela. Sushi, scifi-bokhandeln och kommersen. Daniela köpte en fin kamera och jag köpte ingenting. Igår fick jag en fin present av Daniela i form av ett mycket fint litet läppstift från Mac (okej alla brudar, eller tjaa killar med för den delen, läppstift från mac är det man ska ha - allt annat är skit). Hon fick en polaroidkamera av mig som tack.

Döden till den som snodde Theas stålar och telefon igår på Social.

Nu ska jag koda lite hemsida, lyssnar på Slayer i underkläder och ska sen försöka styra upp mig själv så jag kommer iväg till Stellan och förfesten. Har blivit officiellt vuxen nu när jag ska festa nykter då jag inte orkar alkohol två dagar på raken.

Puss!
Dödens liljor.

onsdag 6 januari 2010

panik

jag har så dåligt samvete. över allt. jag är en dålig människa. på alla sätt och vis. jag har sårat alla. sparkat på alla när dom legat på marken. medans jag bara legat på golvet i fosterställning och gråtit i fem timmar. och när alla andra har det tungt tar jag allt med en klackspark. för jag hinner inte. hinner inte vara ledsen på riktigt för jag är glad och trevlig. jag har slagit mig själv i ansiktet så hårt att det snurrar som en karusell där innanför benen. jag orkar inte att du dött. och jag orkar inte att du också kommer dö. orkar inte att bli slagen i ansiktet av ord av dig. orkar inte alla mina monster som jag sparat i bakhuvudet (för dom får inte plats någon annanstans längre).

och sen det där med att när jag vaknade på morgonen, så somnade du in. och hur dom springer upp och ner i trapphuset.

dom springer upp och ner innanför revbenen.

har rivit ner alla tavlorna. känns som jag borde släppa er alla. borde vara helt ensam. slå bort varenda människa. varenda levande själ. så jag får vara i fred. så jag slipper känna någonting. så jag slipper se er sprängas i horisonten. slipper.

har kastat glas.
för det är skönare att känna splitter i fingret än att det spritter i hjärtat.



Och nej jag vet inte hur man tröstar. Kaffe och cigaretter under fläkten fungerar inte längre. Slå sig själv i ansiktet fungerar inte. Grina så att man får kramp i ansiktet i duschen känns inte längre. Skrika och slå och bråka och slåss mot alla jag känner hjälper inte. Supa sig full och knarka en hel helg funkar inte. Äta chips, glass, godis, allt gott i världen gör ingenting. Ingenting känns som ingenting.

hålla käften

när jag klev upp, somnade du in

Ingen ork. Tentor som måste göras som jag inte har någon aning om vad de ska handla om ens, dödsfall i familjen, begravningar och allt annat. Är olycklig. Gott nytt år.

tisdag 5 januari 2010

calm summer day






A calm and lazy summer day in 2007.