torsdag 29 september 2011

det räcker så

Jag saknar den tiden då jag skrev vad jag hade gjort under dagen. Eller vad jag skulle göra resten av dagen. Jag saknar hur jag längtade till helgerna, till vilan, till festerna med mina vänner, till löning, till att laga god mat, till att städa mitt hem och bjuda hem fina människor, till att få små hemliga meddelanden instoppade i min jackficka, till att längta efter allt som jag var. Det är det enda jag vill. Bara vara vanlig. Det räcker så. Jag försöker skriva ner i min dagbok eller här på kosntbok vad jag har gjort men det går liksom inte. Känner mig aldrig tillräckligt utvilad. Känner mig aldrig tillräckligt lycklig. Känner mig bara som ett tomt skal som bara går på autopilot. Funderar aldrig på hur jag ser ut. Ger aldrig mig själv någon tid. Tittade på hela mig själv i spegeln häromdagen. Minns inte när jag gjorde det sist. Minns inte när jag var med mig själv sist. Minns inte vem jag själv är. Och denna oändliga vandring bara fortsätter, dag efter dag. Och jag har förlorat och tappat så många på vägen. Jag är ett berg som sakta rör på sig. Som tappar alla sina stenar en efter en.

1 kommentar :

Malin sa...

jag saknar också det där. därav en innehållslös blogg. hoppas det blir bättre!