måndag 19 september 2011

min enda plats

tänk att jag ljög för dig och sa att jag var sjuk och sov i flera dagar och inte ens när jag vaknade från dvalan som jag trodde skulle vara den sista så frågade du hur jag mådde för redan då var jag bara en skugga bara en skugga ingenting var jag aldrig var jag någonting aldrig någonsin och detta är min enda plats jag skriver ner allting jag vet inte ens om någon läser längre tror inte jag bryr mig om någon läser men jag blir glad när jag får en kommentar som bara säger "kram" eller ett mejl med vackra ord jag vet inte kanske borde ta bort allting jag bara läser alla inlägg om och om igen då jag var lycklig för bara några timmar några minuter några sekunder jag längtar efter mig själv allt det jag varit och allt det jag aldrig kommer vara jag längtar efter min enda plats min enda plats på denna jord var den nu är

4 kommentarer :

SVRTA sa...

Ta inte bort det du skriver.
Dina texter berör i alla fall mig.


http://svrt.tumblr.com/

SCHATTERA sa...

Jag har följt dig så länge att det känns som att jag känner dig, men det gör jag så klart inte. Bara en liten del, den delen du visar för oss här, och jag läser, alltid. Blir orolig ibland och undrar och vill krama fråga lägga en sval hand på din panna eller bara säga "Håll ut. Andas. Det blir bättre, en dag blir det bättre." men så gör jag ingenting alls i stället. Förlåt för det. Förlåt. Och tack, för att jag (och alla andra) får ta del av dina texter och dina fotografier. Du verkar så fin och godhjärtad och skör. Och du: Håll ut. Andas. Det blir bättre, en dag blir det bättre

(För att du ska kunna hitta mig: http://pulsurbalans.blogg.se).

anna bo sa...

<3

emilie anna evelina sa...

tack! ni gör mig glad.