tisdag 29 november 2011

hur gör man

Har ingen kvar nu. Det är ganska sorgligt. Vad gör man då. Flyttar man och startar om livet. Hur gör man.

ensamheten

Jag vill bara känna något. Jag stryker fingrarna lätt mot mina saker, mina kläder, allting jag äger. Det här är jag. Saker som finns. Vet inte vad jag menar. Menar bara att jag är så ensam. Jag är så ensam. Och det kommer alltid vara så.

söndag 27 november 2011

helg.

I fredags var jag på fest hos Sanna, Sandra och Jakob. Igår var jag med Kristian, Emanuel och Kim på Putra Madre. Fint ställe! Nu blåser det som attan och min ström kommer och går. Vet inte vad jag ska skriva mer hejdå.

torsdag 24 november 2011

american football

Jag sitter här och lyssnar på American Football och massa annan fin emo och är lycklig. Haha. Det var inte igår.

orkar inte.

Sitter här och är förbannad över spårvagnsbötern jag fick igår. Okej jag får väl skylla mig själv. Känns bara så dumt. Jag betalar verkligen ALLTID och denna månad hade jag inte råd med busskort. De gånger jag åkt har jag skickat sms eller promenerat. Nu var givetvis alla pengarna på mobilen slut (ja hej jag är den enda i världen som fortfarande har kontantkort). Jag tänkte "okej men en hållplats borde väl gå, det är ju så jävla kallt". Så jag åkte från Wavrinskys Plats till Doktor Fries torg. De som bor här vet hur jävla kort bit det är. Men ja naturligtvis hoppar det på tre stycken civila kontrollanter och så får jag åter igen leva på vatten och bröd. Grinade i sängen när jag kom hem för jag var så jävla trött på allt.

Men men. Så går det.

Läste precis Faktum också. "Så skapar panelen sitt ljus i mörkret". Dom har frågat fem olika personer som berättar vad dom gör för att skapa ljus i mörkret nu i vinter. Alla var seriösa och sa saker som att åk utomlands, tänd massa ljus, träna och ät nyttigt osv. En person säger dock att man ska fejka att man är självmordsbenägen och ta sig in på psyket i Malmö för att få gratis ljusterapi tillsammans med folk som är självmordsbenägna på riktigt? Haha. Den bruden är ju bara helt sjukt jävla störd. Hon är väl antagligen inte seriös men det var ju inte roligt nånstans. Hehe. Ska bli inlagd och försöka roffa åt mig ljusterapi för jag har inte råd med två veckors semester i Miami... Skitsamma om det finns typ 10 jävla psykvårdsplatser i hela jävla Sverige. ÅH.

kräkleken.

Googlade precis på "jag tror inte på kärlek". Haha. Herreguud.

onsdag 23 november 2011

the appleseed cast

The Appleseed Cast är i alla fall världens bästa band. För alltid.

---

Vill bara att någon ska tycka om mig. Vill bara att allt ska gå bra. Allt jag tar i blir till skit. Verkligen allt. Jag hatar det här. Orkar inte.

kluven.

Ibland vill jag flytta ifrån den här staden så himla mycket. Och ibland vill jag aldrig aldrig lämna den. Lite kluven. Men vad gör man. Kan inte lämna den riktigt ännu. Är hemskt less just nu dock. Less på mig själv. Less på mitt hår. Ska jag fortsätta spara eller ska jag klippa av det till page? Vad tror ni?


Så här ser det ut idag. Jag har aldrig haft så långt hår tror jag. Möjligtvis när jag var 12 år. Det är nog rätt mycket längre än på bilden för mitt hår växer hemskt snabbt. Får ta en ny bild snart.

Eller kort hår?

Do you think I should have long or short hair?

måndag 21 november 2011

jag var aldrig lugn och stilla


Helgen var himla fin. Jag var hemma hos Linnéa och sedan gick vi till Kajskjulet. Jag har inte varit där sedan 3e juni. Det kändes okej. Det är fint att det finns så många bra människor här i världen ändå. Så här fina var vi hos Linnéa. Haha.

lördag 19 november 2011

and remember.. emilie has no fear 'cause she's got a lot of beer.

Idag är det lördag. Jag vill dricka en eller två öl med någon. Hör av er ni som vill hänga. Jag lyssnar på Burial Hex. Min nya favoritmusik. Klockan är inte ens elva och jag har redan hunnit äta, storstädat, tvättat och diskat. Bra dag tror jag även om stenen i magen växte lite mer igår. Men jag tror det går över på några dagar eller en vecka. Det är aldrig bra att haka upp sig på saker som man redan från börjat visste att det inte skulle fungera.

onsdag 16 november 2011

klaga klaga klaga

Jag har såklart inte sovit ett skit i natt. Trött på det här nu. Trött på att klaga. Trött på att vara trött. Dricker en kopp kaffe. Det har jag inte gjort sen i våras ungefär. Förstår inte ens varför jag fick för mig att börja dricka kaffe en gång i tiden. Det är fan inte gott någonstans. Men behöver verkligen det nu för att hålla mig vaken och orka göra saker.

Jag vill göra nåt kul i helgen och umgås med folk jag tycker om.

tisdag 15 november 2011

vi var modiga


Dagbok från den 17e oktober 2009: Jag somnade i en stor säng och vaknade någon gång vid fyratiden på morgonen. Magknip och ångest i magen. Jag undrade var jag var. Jag undrade varför det var ett sådant jävla oväsen. Kom ut i ett stökigt vardagsrum och insåg att jag befann mig på en fest. Grät lite på spårvagnen och sprang fort fort från hållplatsen. Sömnen, magknipet, festen, flykten, rivsåren inuti. Det här är mitt liv.

Jag minns denna dagen nu. Kristallklart. Du var där. Jag var där. Vi slogs i tystnad och hoppades att ingen skulle höra våra tysta skrik. Vi var modiga då. Nu vet jag inte ens vem du är.

Baby, We'll Be Fine

Igår kom min lillebror tillbaka till Göteborg och en av mina storasystrar är nere på någon kurs. Ikväll ska vi äta middag allihopa. Det blir så himla fint. Saknar min familj hemskt mycket. Jag hatar mig själv som är så klantig att jag glömde köpa ett spårvagnskort så jag fick en spårvagnsböter och har nu inte råd med Kvelertak i helgen. Men men. Detta är min nya favoritlåt.

Det ordnar sig.
Tror jag.

hår

För första gången i mitt liv har jag så långt hår att jag kan sätta upp allt hår i en toffs längst uppe på huvudet! Haha. En helt ny värld har öppnats för mig. Jag kan typ göra frisyrer?! Nu ska jag bli tjej på riktigt.

sagan om den underbara grannen

Sagan om den underbara grannen fortsätter. Idag började hon extra tidigt! Redan klockan halv sju började hon klampa runt. Extra hårt idag också. Vad är grejen? Kanske stressad över en tenta hon inte pluggat inför eftersom hon är upptagen med att klampa runt runt runt runt varenda dag? Varför är hon hemma hela tiden?Om hon nu är hemma hela tiden (iallafall hela tiden när jag är hemma) så jobbar hon ju antagligen inte. Hur har hon råd med tjack? För hon måste gå på tjack om hon ska orka springa runt så där varje dag hela tiden. Och vem tar tjack hemma och springer runt? Borde hon inte typ gå ut någon gång? Vem vet. Kan ingen bara smälla till henne så hon svimmar så hon kan hålla käften i typ några timmar. Behöver inte människan sova? Ska man behöva säga till henne VARJE kväll för att kunna sova? Ni vet hur det låter när den där demonen klampar i golvet i Paranormal Activity? Så låter det när hon klampar runt. Varje dag. Hela dagarna. Hela nätterna. Hela tiden. Jag har inte sovit riktigt på flera veckor på grund av den här människan. Jag är helt förstörd i kroppen pga sömnbrist. Alldeles nyss skulle jag hämta något men jag minns inte ens vad det var för jag minns typ ingenting längre och jag är yr hela tiden för jag sover aldrig riktigt. Ni kanske inte förstår hur jävla jobbigt det är men jag håller fan på att gå sönder. Kan man få någon vräkt pga att personen stampar i golvet? Åh herregud jag hade kunnat sova i två timmar till och nu har den jävla idioten förstört allt och snart börjar alkiskärringen med sin radio och så fortsätter det. Dag efter dag. Den eviga sömnlösheten.

söndag 13 november 2011

asdadsda32wweads

måse få sova

jag hatar.

Jag hatar er. Jag hatar er allihopa så jävla mycket.

jag behöver


Jag är så trött. Jag är så trött. Jag är så trött. Jag är så trött. Jag är så trött. Jag får ångest när jag vaknar för då vet jag att det kommer att bli ett helvete att somna igen sen på kvällen. Varför? Jo för mina grannar är CP I DERAS JÄVLA FITTIGA HUVUDEN. Det är ALDRIG tyst här. Jag blir galen. Jag måste få tystnad i typ två sekunder. Jag måste få sova. Jag går sönder. JAG MÅSTE FÅ SOVA. Jag behöver en stuga långt in i skogen utan människor och ljud. Jag hatar att bo i lägenhet. Jag klarar inte av det här längre. Jag behöver tystnad. Jag behöver sömn. Jag behöver lugn och ro.

Och jag är så jävla arg på dig just nu. Jag är så jävla ensam och du finns inte här för mig. Så jävla jävla jävla jävla arg på dig. SÅ JÄVLA ARG.

lördag 12 november 2011

alla bara skriker

Det är så himla skönt att sova i sin egen säng. Jag ligger här och myser och ler för det är så himla mysigt. Jag har bara en säsong kvar av Dawsons Creek nu. Herregud vad ska jag titta på efter det. Jag är trött i hjärnan och i hjärtat. Nu ska jag äta hockeypulver och dricka vanilla coke.

fredag 11 november 2011

här är jag trygg

Jag vill inte prata om det. Jag vill inte träffa er. Jag vill inte höra några ljud. Jag vill inte kunna se. Jag vill bara vara här. Jag vill bara vara här innanför mina väggar. Det är mitt bo. Det är mina saker. Allt här är jag. Bara jag. Bara jag. Alla mina saker är Emilie. All luft här inne är Emilie. Alla fingeravtryck, allt damm, allt är Emilie. Här är jag trygg. Här inne kan ingen göra mig illa. Jag kan skrika hur högt jag vill och slå så hårt jag bara kan. Jag är den enda som kan göra mig själv illa här inne. Ingen av er kan röra mig här. Ingen av er kan göra mig illa här. Ingen av er kan göra mig illa längre för jag är färdig nu. Jag har byggt färdigt skölden och INGEN SKA FÅ KOMMA INNANFÖR IGEN FATTAR NI DET. Jag hatar er allihopa så jävla mycket nu att jag bara vill skrika rakt ut och kasta saker på er tills ni inte kan stå upp längre. Tills ni smulas sönder från klippor till småsten till sand till ingenting. För det är det ni är.

torsdag 10 november 2011

gula täcket

Jag hörde denna låt med rome första gången i mitt liv när jag lånade din ipod i din pappas bil när vi skulle åka hem till göteborg från dina föräldrar. Jag lyssnade på den på repeat i flera timmar. Jag minns att det var mörkt och små byar och snötäckta studsmattor flög förbi blixtsnabbt. Du tittade bak flera gånger och log. Och då hade jag någon. Fast ändå inte. Men det kändes som jag hade någon i alla fall. Du fick tjata på mig att följa med. Jag orkade inte. Jag orkade aldrig. Du fick tjata på mig att jag skulle sova, äta, gå ut och handla, plugga, andas, leva.

Och jag förstår. Man ska inte behöva tjata på någon för att hon ska orka leva. Och jag saknar dig inte. Jag vet inte ens vem du är. Jag bryr mig faktiskt inte så mycket alls om vad du gör idag. Men även om det känns som du är en helt annan människa idag från en helt annan planet önskar jag ändå att det var du som var med mig i början av denna vecka för jag har aldrig varit så arg i hela mitt liv. Jag har aldrig. Varit. Så. Arg. Han sa att jag hade mord i blicken, att han aldrig sett mig så arg. Jag tror ingen har sett mig så arg. Och jag minns att du kunde hantera det. Fast ändå inte. Jag kanske bara tror att du kunde det.

Jag har legat under ett gult täcke i en timma nu. Det känns ungefär som den där scenen i Eternal sunshine of the spotless mind när Clementine frågar Joel om han tycker att hon är ful. Fast jag har legat ensam under täcket i en timma och frågat mig själv, "Emilie, tycker du att jag är ful. För det känns som jag är det."

hat.

Jag hatar att vara här.

söndag 6 november 2011

oh this world was made for ending


Du satt i en soffa och drack vin och låtsades som om ingenting hade hänt och du berättade om att ingenting spelar någon roll längre och du sa att du aldrig levt för dig själv du har bara levt för andra i hela ditt liv i hela ditt liv har du levt andras liv och du försvann in i orden och minnena och det blev något fel i huvudet och du kastade din telefon rakt över golvet och du ställde dig i ett hörn i köket och försökte gråta men det gick inte så du kastade en flaska rakt ner i golvet och kunde inte sluta skaka kunde inte sluta skaka du kunde inte sluta skaka men du blev du igen och allt var glömt och jag satt i en soffa och drack vin och låtsades som ingenting hade hänt.

onsdag 2 november 2011

gymsexisten

Flashback + Gymgrossisten.

I helgen spelar Jonathan Johansson. Det ska bli väldigt fint att se. Nu har jag inget mer att säga.

tisdag 1 november 2011

alla dom som..

Den första kände ingenting. Den andra blev alkoholist. Den tredje grät på mitt sovrumsgolv och lämnade mig sedan ensam i snön. Den fjärde blev min vän. Den femte slog mig i ansiktet. Den sjätte fick jag att gråta i flera timmar.