måndag 23 januari 2012

---


Och alla lämnade mig. Och jag skyllde på dom att det var deras fel. Men det var jag. Det var mitt fel. Hela tiden var det mitt fel. Jag följde efter dom som en mörk skugga. Och jag drog och slet i dom. Jag tuggade på dom. Jag kastade stenar på dom. Och hela tiden skyllde jag på dom att det var deras fel. Men det var jag. Det var mitt fel. Hela tiden var det mitt fel.

Jag väntar på att ni ska ringa mig och sedan möts vi allihopa i en stor ring av levande själar. Och ni berättar för mig att hela tiden var det mitt fel. Hela tiden var det mitt fel. Hela tiden höll ni masken. Jag väntar på er. Jag väntar på att ni ska ringa och säga att hela mitt liv är ett stort skämt. Att det inte är på riktigt. Det existerar inte.

Hur kan livet göra så ont när det inte ens existerar.

Inga kommentarer :