söndag 11 mars 2012

slutet.

1150 texter senare lämnar jag dig nu ensam för att dö, bloggjävel. Hej då!

man dör alltid lite ibland

Hennes Kungliga Höghet Victoria, vill du också dö ibland, vill du skrika alla rakt i ansiktet och spotta efter alla de hungriga vargarna. Victoria, vill du också supa dig full klockan tre en söndagseftermiddag och gråta tills du inte har några tårar kvar. Victoria tänker du också att man alltid dör lite ibland.

anteckningar bredvid sängen 1

jag bl bevsiken men jav vom inte ihåg varf jag skriver här jag tror att jag skrev det för att jag varför akrev jag det är

vi älskade varandra.

Vi tog hand om fågelungar, vi badade i fontänen, vi kliade varandra på ryggarna, vi räknade fräknarna på näsorna och vi älskade varandra.

fredag 9 mars 2012

att blogga.

Jag har verkligen tappat massa läsare här på kosntbok. Det är nog inte så konstigt. Skriver ju ingenting nu för tiden. Inga ord.

tisdag 6 mars 2012

Anna Achmatova och domen

Och orden föll som en sten på mitt ännu levande bröst. Det gör inget, jag är beredd, jag skall väl klara det. Jag har så mycket att göra, måste döda minnet, måste låta själen bli till sten, måste lära mig leva på nytt. Men utanför hörs sommarens lövsus – där är det ännu fest. Fast länge har jag anat deras ankomst, den klara dagen och det tomma hemmet.

söndag 4 mars 2012

ni måste komma ihåg för annars kommer ni glömma bort.

Ni kommer väl ihåg.

Ni kommer väl ihåg er första kyss, hur den var sådär fumlig och konstig men så himla spännande. Ni kommer väl ihåg när ni åt smultron, apelsiner, päron eller meloner för första gången. Hur saker och ting smakar så annorlunda på vissa människors tungor. Kommer ni ihåg de första tonerna som smekte era hörselgångar. Det kanske var lugnt och harmoniskt eller hårt och snabbt eller ledsamt eller glatt eller nästan tyst och stilla. Ni kommer väl ihåg hur ni fnissade när han gick förbi första gången. Ni kommer väl ihåg när ni greppade varandras händer och låg så nära varandra att ni andades tillsammans. Ni kommer väl ihåg när ni förlorade någon för första gången. Ni kommer väl ihåg första gången ni var på ett bröllop. Ni kommer väl ihåg första gången ni var på en begravning. Ni kommer väl ihåg när ni började högstadiet och hur kläderna var för trånga och hur frisyrerna var för smutsiga och rösterna var för trasiga. Ni kommer väl ihåg gymnasiet och hur man var tvungen att få så bra betyg för att kunna prestera prestera prestera.

Ni kommer väl ihåg allting som funnits omkring er, och alla händer ni hållit i och alla människor ni talat med.
Ni kommer väl ihåg att alla är vi ensamma. För alltid.
Vi kommer alltid vara ensamma.

Ni måste komma ihåg annars kommer ni glömma bort.

Did I listen to pop music because I was miserable?

Alltså. Vet inte om man borde lyssna på Perfume Genius nya skiva när man mår som sämst. Men åh den är så jävla bra. Jag säger bara, Dark Parts och Hood. Herregud. Jag tänker på citatet i High Fidelity, "Did I listen to pop music because I was miserable? Or was I miserable because I listened to pop music?"


att kunna le.

När jag står i köket och torkar bort helgens vinfläckar från bänken blir jag bländad av något på andra sidan gatan. På ett gammalt kuvert från Västra Götalandsregionen som ligger på matbordet har jag skrivit "Varför, varför, varför, varför, varför, varför". På tvn låter det som dom säger "Därför, därför, därför, därför" men de ropar ut nummer i Keno, kanske vinnarna på Travet eller Bingolotto. Alla dessa nummer runt omkring oss och slumpen som skrattar oss rakt i ansiktet och säger att "Nu du, nu är det din tur, nu ska du få vinna pengar, nu ska du förlora någon du älskar, nu ska du finna kärleken, nu ska du förlora kärleken."

När jag står i köket och torkar bort matrester från tallriken du ätit på blir jag bländad av något på andra sidan gatan. På ett gammalt kvitto som ligger på matbordet har jag skrivit "Du, du, du, du, du, du, du". På tvn låter det som dom säger "Jag, jag, jag, jag, jag". Men jag har inte ens på tvn. Jag står inte ens i köket. Jag ligger i sängen och jag ler för du ligger bredvid mig och sover och alla dessa nummer som finns omkring oss och slumpen som ler mot oss och säger att "Nu. Nu är det din tur. Nu är det din tur att le, Emilie".

fredag 2 mars 2012

ja.

Värdelös.

förälskad på ett hotell i alingsås

Och jag är så avundsjuk på er som sitter på bussen som svarar i telefonen, svarar hej älskling ja jag kommer hem kl 17, vi ska äta potatisgratäng till middag, sen hör man kassarna från systembolaget klirra när de kliver av och jag vill vara som ni, ni som ler så stort till de som jobbar i kassan på ica, ni som måste gå hem från krogen kl 22 för ni har tenta tidigt imorgon, jag vill vara som dig som går i skolan du vill gå i och gör det du vill göra och gör något av ditt liv gör något av ditt liv gör något av ditt liv, ni som hälsar på främlingar med leenden med kropparna med ögonen med fingrarna på höfterna med fötterna på jorden med var sak på sin plats med orden rätt i munnen med barnen i livmodern och kärleken i varandras händer.

torsdag 1 mars 2012

The Good That Won't Come Out

I THINK I'LL GO OUT AND EMBARRASS MYSELF BY GETTING DRUNK AND FALLING DOWN IN THE STREET. YOU SAY I CHOOSE SADNESS, THAT IT NEVER ONCE HAS CHOSEN ME. MAYBE YOU'RE RIGHT.



Och ja exakt så var det nog igår.